tasseltassar

Idag var jag tillsist tvungen att ta tag i att klippa Manfreds klor, som blivit väldigt långa. Har inte velat ta dom tidigare eftersom han får sån panik när man håller fast honom, han blir liksom helt blockerad. Rätt så läskigt. Iallafall så var de så pass långa nu att de inte hade kunnat bli mycket längre utan att det började göra ont...man önskar ju att han kunde förstå att de måste klippas för att han kommer få ont i fötterna annars och inte kunna röra sig ordentligt. Jag klarade mig undan ganska bra, han sparkade upp några rispor på mig, men ingenting som började blöda iallafall. Brukar göra så att jag sitter på golvet och liksom klämmer fast honom mellan mina ben, liggandes på rygg. Det brukar fungera ganska bra när man väl fått honom på plats. Låter väldigt brutalt, men att hålla honom på vanligt vis går inte utan då bara sparkar han och kastar sig och håller på så jag blir orolig att han ska göra så precis när jag klipper, med risk att skada honom... Nu är klorna klippta för denna gången iallafall! Tror inte att han kommer bli speciellt avslappnad någonsin, möjligtvis något bättre efter kastrering men aldrig helt bra. Nu är han så gammal (sex månader) och det har inte blivit ett dugg bättre utan han får fortfarande samma panik och det spelar ingen roll vad man gör för något då.
Passade på att klippa klorna på Lukas och marsvinen också, betydligt mer lätthanterade!